Inlägg publicerade under kategorin Allmänt
Det är torsdagsmorgon i februari, sju minusgrader, sol och en bitande sydostvind. Leif Andersson kommer med den gula abonnerade bussen till Botulfsgatan.
Han är ofta Skryllechaufför och vet vilka som kommer och vill åka med till Skrylle.
– I dag är det ingen fara. Det är ju bra väder. Men i december när det var snöstorm och tolv minusgrader tänkte jag att ingen skulle komma. Men jo då, damerna kom.
I god tid före nio har de kommit, tolv damer med rejäla skor är redo. Elsa Svärd har ansvaret den här dagen och protokollet med deltagare fylls i.
Leif Andersson startar och kör vägen om Linero där den trettonde stiger på, Birgit Flink.
Snötäcket är inte tjockt men med förmiddagssolens hjälp är det ett fint vinterlandskap som möter när den gula bussen närmar sig skogen.
– Konstigt och härligt att det nästan alltid är fint väder på torsdagsförmiddagarna när vi ska ut, säger Elsa Svärd.
Det sorlar i bussen när det pratas om praktiska saker som hus och hem och om andra vandringar man gjort.
Framme vid Skryllegården släpper Leif Andersson av damerna och Sydsvenskans team får svårt att hänga med. Snabbt är damerna ute i spåren. Små grupper uppstår, promenadtakt och hur långt man vill gå avgör.
Vi slår följe med Sonja Kellerman, Siv Hober och Ingrid Blom i gula sexkilometersspåret. De har ryggsäckar med kaffe och smörgåsar och brukar ta sin fika utomhus.
– Vi har hittat ett stenbord och där brukar vi ha en fin stund. Det är härligt att promenera men höjdpunkten är ändå fikastunden, säger Sonja Kellerman.
Stenbordet är snötäckt men sopas av och då ser vi inskriften som varit täckt av mossa men skrapats ren. ”plant af RC & BA 1878” kan vi läsa.
Det mest kända av dessa orakel var pythia, som höll till i det allraheligaste i templet i Delphi. Och naturligtvis inte Delphi på Norra Fäladen – det kom till långt senare – utan i det Delphi som faktiskt ännu idag är en liten bergsby på berget Parnassos sluttningar i Grekland.
Oraklet satt där på en trefot och andades in ångorna från underjordsmonstret Python, vars ruttnande kropp ansågs ligga begravd under templet. Av dem blev hon yr, påtänd och fjärrskådande.
I templet, i närheten av oraklet, fanns dessutom – enligt grekisk mytologi – världens centrum. För att markera platsen placerades en märklig, konisk skulptur ut. Den kallades omfalos, ett ord som betyder navel. Världens navel, världens mitt.
Allt detta funderar jag på då jag går några extra varv runt det rödlistade syrensnåret söder om Domkyrkan.
Nu ser jag förvisso ingen omfalos inne bland de lutande syrenstammarna. Inget orakel heller, även om det emellanåt synts folk som raglar om där inne, omtöcknade av ångor eller något annat. Att det stiger toxiska gaser från snåret är ju allmänt känt.
Däremot ser jag en del votivgåvor, sannolikt framburna som tack. Det är vardagliga gåvor från enkelt folk: en ölflaska, ett tomt cigarettpaket, ett gammalt nummer av Metro.
Jag står och fryser en stund och tittar. Saker börjar falla på plats! För vad är väl syrenbuskaget om inte magbehåringen kring Lunds okända navel? En behåring som nu – helt i takt med tidens behov av att kontrollera kroppsbehåring, var den än må vara – ska avlägsnas.
Faktum är att de gamla grekerna inte bara höll sig med världsnavlar och orakel. Även heliga lundar förekom, till exempel med ekar eller olivträd. I en av dessa lundar, Akademia, grundades en känd skola – vilket är anledningen till att akademin just heter som den gör.
Vi har loppis varje månad utom sommarmånaderna och i december. Tidigare hade vi en enda stor loppis i samband med vår stora sommaraktivitet - Lionsmarknaden i augusti. Men nu kommer folk och lämnar saker hela året eller så kör vi och hämtar, säger Olle Olsson,Lionsmedlem sedan många år.
Lopporna är stommen i Lionsklubbens verksamhet i Dalby. Under förra året lämnade klubben sammanlagt 220 000 kronor i bidrag till olika stödinsatser - hälften gick lokalt i Dalby.
- Vi delar ut skolstipendier på 6 000 kronor och olika idrottsstipendier till duktiga ledare och utövare på 10 000 kronor. Och så brukar vi uppvakta Björckbackens äldreboende, säger Sven-Erik Persson, mångårig kassör i klubben.
- Varenda krona går till bidrag. Alla omkostnader står vi medlemmar själva för. Det är benhårt.
När klockan närmar sig tio denna soliga lördagförmiddag är konkurrensen om inträdet till Lions lada tufft. Inom loppet av några minuter myllrar hela byggnaden av fyndtörstande Dalbybor och andra ditresta. Eftersom strömmen av skänkta prylar är stort är prispolicyn också generös.
- Vi vill ju ha volym på försäljningen och då gäller att ha bra priser, säger klubbens president Lars Wallström.
Malin Hankin, Södra Sandby, och Marie Nordgren, Dalby, är två stammisar som gärna inleder lördagen med en runda på loppis. Sedan blir det fika i närheten.
- Jag gillar tenn och glas. Brukar alltid komma hem med något smått. Ibland blir det lite barnkläder också, säger Malin Hankin.
Just den här lördagen har kollegan Marie Nordgren bestämt sig för att INTE handla något. Halva nöjet är minglet - att träffa vänner och bekanta från byn - menar hon.
- Jag brukar ALLTID köpa något. Tenn, glas och möbler. Förra gången kom jag hem med en hel kaffeservis som hamnade i ett skåp. Fast en gång hittade jag ett jättefint väggur här.
Fakta: Lionsklubben i Dalby har funnits sedan 1963 och samlar årligen in ett par hundra tusen kronor som går till stödverksamhet lokalt, nationellt och internationellt. Hälften av pengarna används lokalt till bland annat skolstipendier, ledar- och idrottsstipendier. Klubben bidrar till julfirande tillsammans med kyrkan. Man ordnar även julmarknad första advent och musikfestival i augusti. Klubben har idag 34 medlemmar, varav två har varit med sedan starten. Alla är män.
Vi har loppis varje månad utom sommarmånaderna och i december. Tidigare hade vi en enda stor loppis i samband med vår stora sommaraktivitet – Lionsmarknaden i augusti. Men nu kommer folk och lämnar saker hela året eller så kör vi och hämtar, säger Olle Olsson,Lionsmedlem sedan många år.
Lopporna är stommen i Lionsklubbens verksamhet i Dalby. Under förra året lämnade klubben sammanlagt 220 000 kronor i bidrag till olika stödinsatser – hälften gick lokalt i Dalby.
– Vi delar ut skolstipendier på 6 000 kronor och olika idrottsstipendier till duktiga ledare och utövare på 10 000 kronor. Och så brukar vi uppvakta Björckbackens äldreboende, säger Sven-Erik Persson, mångårig kassör i klubben.
– Varenda krona går till bidrag. Alla omkostnader står vi medlemmar själva för. Det är benhårt.
När klockan närmar sig tio denna soliga lördagförmiddag är konkurrensen om inträdet till Lions lada tufft. Inom loppet av några minuter myllrar hela byggnaden av fyndtörstande Dalbybor och andra ditresta. Eftersom strömmen av skänkta prylar är stort är prispolicyn också generös.
– Vi vill ju ha volym på försäljningen och då gäller att ha bra priser, säger klubbens president Lars Wallström.
Malin Hankin, Södra Sandby, och Marie Nordgren, Dalby, är två stammisar som gärna inleder lördagen med en runda på loppis. Sedan blir det fika i närheten.
– Jag gillar tenn och glas. Brukar alltid komma hem med något smått. Ibland blir det lite barnkläder också, säger Malin Hankin.
Det är redan bestämt att Fokus Dalby – projektet som syftar till att utveckla Dalby – får en halv miljon kronor årligen perioden 2011–2013.
Nu begär de ytterligare en halv miljon kronor i år och nästa år. Avgörande beslut fattas av kommunstyrelsen nästa vecka.
– Projektet har fördjupats och blivit mer konkret. Vi ser nu att vi behöver extra pengar för att kunna utveckla och genomföra alla de 18 delprojekt som vi har tagit upp i projektplanen, säger Kerstin Brattgård, som är projektledare för Fokus Dalby.
Politikerna i styrgruppen för utveckling av Dalby och de östra byarna har redan godkänt planen och förordar att Fokus Dalby ska få extra pengar.
Även kommundirektör Jan Inge Ahlfrid har godkänt planen och hoppas att kommunstyrelsen ska skjuta till de extra pengarna.
Fokus Dalby är ett demokratiprojekt på gräsrotsnivå där Dalbyborna själv får delta i processen med byns utveckling tillsammans med politiker och tjänstemän. Arbetet går med rasande fart.
Bland det Dalbyborna hittills har föreslagit dominerar förbättrade kommunikationer inom Dalby och till och från Dalby. Många tar också upp vikten av att det byggs hyresrätter och seniorbostäder.
På söndagseftermiddagen var det dags för sista repetitionen av pjäsen "De fem tecknen". Simone Waad och Signe Rubin på Spykens samhällsprogram har själva ordnat lägret för yngre tio tjejer.
-Vi lärde känna varandra genom Teater Luckan och tycker att det saknas alternativ för tjejer som inte vill sporta under lovet. Vi kommer själva frånHjärup och Dalby och det händer inte så mycket där.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 | |||||||||
|